Redigering

Filmredigering ger en känsla av pärsen. Det är inte lätt. Nej. Man tänker hela tiden om sekvenser man hade tagit bort. Är de kass eller? Går det att utnyttja de i något sammanhang. Det är ungefär samma tankar som en skräddare har.
Vad ska man göra med resten?
En rationell tanke har ingenting med redigeringen att göra. Det är andra regler som gäller här. På vilket sätt kan man åstadkomma rytm, dynamik eller höjdpunkt i filmen? Hur kan man berätta sin berättelse i bara några minuter? Det är som att beskriva något i en väldig komprimerad vers form.
Det går bättre och bättre. Jag lärde mig hantera programmet och få önskade effekter. Det som inte är klar är slutsats i filmen. Hur ska jag avsluta???
Har några versioner med mitt självporträtt som är redan färdig och som jag gjorde några veckor innan. Det finns en knuten hand med kniv, modellerad i natur storleken som föreställer hand från den värkliga skulpturen. Jag kommer at använda den som en metafor i kampen mellan goda och onda. Mitt engagemang som konflikthanterare skulle förknippas med min blivande lärareroll och plikten som en lärare har i likadana situationer.